Giffarna skrällde igen!

2005-02-27

Det var ännu en praktskräll i fredags på Sävstaås, när Bollnäs GoIF tog sin andra raka slutspelsseger mot Västerås SK. Nu är "Gurkorna" ordentligt pressade inför dagens match.

Först och främst så kan man hänvisa till den berömda ketchupeffekten; först kommer ingenting, sen ingenting och sen kommer alltihop. Inte en slutspelsseger på 25 långa år, och nu två segrar på tre dagar för Bollnäs!

I första halvlek hände mycket - och ingenting. De riktigt heta målchanserna lös med sin frånvaro för det mesta, men tempot var högt och de dryga 2700 på läktaren fick se en rätt så svängig match. Hemmalagets Timo Oksanen fick stila lite med några svettiga räddningar.
Båda lagens supportrar hade varit troligtvis varit nöjda med 0-0 i halvtidspausen. Det trodde man skulle kunna gå in också när VSK misslyckades med en hörna i slutminuten, men Patrik Anderbro fick fatt på nystanet ute på kanten och krutade in 1-0 i Oksanens vänstra kryss. Då återstod en handfull sekunder av första halvlek, som således slutade 1-0 till VSK:s favör.

I andra halvlek tog VSK över mer och mer, så en Bollnäskvittering kändes långt borta. De grönvita hade bra fart under rören samtidigt som Bollnäsförsvararna var väldigt dribblingbenägna i eget straffområde. Till exempel så svarade finske slitvargen Tommi Österberg för flera tjusiga Indianare.
Men det är ett nytt Bollnäs vi ser den här säsongen. Ett nytt Bollnäs som inte viker sig en mikromilimeter utan ger allt hela matchen. Det skiljer säsongens Bollnäs från tidigare upplagor och de skiljde Bollnäs från VSK igår på "Åsen".

Bollnäs la i en högre växel och axade förbi så att Västeråsarna hade vissa problem att hänga på, och på så vis fixade man ett par hörnor. Magnus Granberg och Tommi Österberg smällde in varsin hörna och vips så låg Bollnäs först i målprotokollet.
VSK blev stressade i underläget och började attackera alltmer huvudlöst. Bollnäs utnyttjade det med giftiga kontringar, som dock inte gav någon utdelning. Istället kunde Michael Carlsson kvittera snyggt efter att ha blivit frispelad av Anderbro.

VSK kom allt närmare ett ledningsmål och domaren svarade för mer och mer tvivelaktiga domslut. Istället var det Bollnäsveteranen Hans Åström, numera klok spelmotor på mitten, som klev fram. Inte på en svart häst med skinande rustning och lansen i beredskap, utan på ett par raketskridskor i en närmast glödande orange dress och med en klubba som har någon typ av magnet i bladet så han har kontroll på bollen.

Efter en patenterad solokörning längs sargen spelade Åström in bollen framför mål. Janne Väkiparta tog emot och spelade vidare till Joakim Hedberg satte dit den. Nyblivne 21-årige Hedberg gav Bollnäs ledningen med fyra minuter kvar och nu började VSK:s jakt på allvar. En massiv offensiv följde. Lyror in i straffområdet där det närmast var handgemäng om att få tag i bollen följde. Räddande ängel för Bollnäs var hårdhänte Johan Berglund, som både tog och gav en massa smällar framför mål.

VSK fick en hörna - men det var också det sista som skedde. Bollnäs vann en slutspelsmatch på hemmais för första gången på 25 långa år och det är stort. Efter denna 3-2-match så har Bollnäs sensationellt nog 2-0 i matcher, och chans att avgöra idag.

Det är ingen hemlighet att jag själv är en Giffare och själv har jag svårt att riktigt ta in detta. Ännu mindre att vi ska nå semifinal. Men, håll tummarna gott folk! Bandyn behöver Bollnäs!

Skriven av: Gustaf Lindborg