VM-krönika: Mittfältet är vårt trumfkort

2005-01-29

Imorgon börjar bandy-VM i ryska Kazan och Sverige kommer med en 16-mannatrupp med förhoppningar om revansch och ett guld. Offensivt finns det nya namn i truppen men i övrigt är det lite gammalt och grått. Pelle Fosshaug hade kunnat stanna hemma, tycker Bandysidans krönikör Gustaf Lindborg. Ändå tycker han att Sveriges trumfkort är mittfältet med Stefan Söderholm och Daniel Liw, och många alternativ på bänken.

Sveriges trupp presenterades förra fredagen av förbundskapten Kenth Hultqvist och bestod inte av några större överraskningar. Även om det inte var helt oväntat så blir man ju trots allt lite förvånad över att nyblivne Sandvikaren Pelle Fosshaug får följa med till Kazan, eftersom han redan har haft sin "lilla semester" på åtta månader. Formen kan inte vara på topp och även om den vore det så borde man ta sig en funderare på om inte det bästa ändå vore att satsa på en yngre förmåga. Hammarbys Göran Rosendal, som faktiskt igår fyllde 36, är knappt fyra år yngre än snart 40-årige Fosshaug, och "Rosa" var storsint nog att lämna plats för en yngre förmåga i form av Edsbyns Per Hellmyrs. Naturligtvis borde båda ha fått plats i truppen - varför inte till förmån för Pelle?

En annan överraskning modell mindre är att inte Sandvikens Daniel Mossberg fick plats i truppen. Jag hade nämligen hoppats på det. Comebacken efter alkoholproblemen har lyft "Mossan", även om han inte har fått ut 100 % än. Jag gillar även VSK:aren Anders Östling, men visst hade det kittlat med ungtupparna Hellmyrs och Mossberg på kanterna?
Men - som vanligt - väljer förbundskapten Kenth Hultqvist att sätta rutinen och defensiven i det första rummet, och det kan man ju inte klandra honom för. Han har fått ihop ett starkt försvar med Boltics Marcus Bergwall och Sandvikens Daniel "Zeke" Eriksson som backar och Andreas Westh strax bakom som libero. Här får motståndarna Sami Laakkonen och Sergei Obuhov något att bita.

På tal om vassa anfallare, Sveriges anfallare är inte ofarliga dom heller. Dock har de blågula bara två renodlade anfallare, ja knappt det. Målkungen från Hammarby, David Karlsson, är en riktig spjutspets och ur-Sandvikaren Magnus Muhrén fungerar lika bra som mittfältare som anfallare. Som en liten joker har vi Villaiten Johan Andersson. Jag ska erkänna att jag inte har jättekoll på honom, men ryktet talar om en riktig talang.
Lite kul var det när man precis före matchstart hemma mot Hammarby senast lät meddela i högtalarna att Andersson förlängt sitt kontrakt med klubben. Hammarbytränaren Stefan Karlsson hade ju tidigare varit ute och fiskat efter honom. Snacka om psykning från Villahåll!

På mittens rike härskar Sandvikens Stefan Söderholm och Edsbyns Daniel Liw. Men vem tar den tredje platsen? Jag tycker det är rätt öppet. Hammarbyduon Jonas Holgersson och Stefan Erixon har inte övertygat i elitserien, så det står nog istället mellan Sandvikenduon Henrik Hagberg och Pelle Fosshaug. Två andra alternativ är att sätta upp Anders Östling på mitten eller att dra ner "Murren" på mitten.
Sveriges mittfält är bra avvägt med defensivt skicklige Söderholm och dirigenten Liw. Sen har man fyra killar att välja på vem som ska ta den sista platsen, allt beroende på motstånd och matchbild. Holgersson med sin rutin och sitt passningsspel, Erixon med sin skridskoåkning, Hagberg för sin "power" eller Fosshaug för sin teknik och finess.

Vad beträffar Sveriges målvakt i VM ser jag inga hot mot Vetlandas Andreas Bergwall. Det är Sveriges klart bästa målvakt och han har i stort sett ensam lyft Vetlanda från att vara ett medelmåttigt allsvenskt lag till att bli ett vinnande elitserielag. Tillsammans med Finlands Timo Oksanen är han världens bästa målvakt.
Reservmålvakten i VM är mest symbolisk, men visst borde Boltics Martin Berggren ha fått den platsen? Byns Anders Svensson är jätteduktig men Berggren har ju haft närmast hysterisk form, i alla fall i allsvenskan.

Om vi till sist ska sammanfatta chanserna för Sverige att nå fram till guldet så tror jag att de är ganska bra, om än inte stora. Som jag nyss skrev så har vi den bästa målvakten tillsammans med Finland, och Bergwall kommer att bli oerhört viktig om Sverige ska nå fram till guldet.
I försvaret måste Zeke smälla på som han är bra på men samtidigt hålla sig i skinnet. Vi kommer inte att vinna några VM-finaler i utvisningsbåset! Samtidigt måste halvorna Hellmyrs och Östling fungera såväl offensivt som defensivt, för ryssarnas halvor lär inte ge vika och Hellmyrs får nog passa benen igen.
Men mittfältet är nog ändå Sveriges starkaste lagdel, skulle jag vilja säga. Mittfältet är vårt trumfkort, även om Pelles närvaro grämer mig lite. Söderholm är världens bästa defensiva mittfältare enligt många och det är bara att hänga på. Han kan styra hela laget med sina uppspel och sin blick för spelet, och fungerar inte "Dino" så fungerar inte Sverige.
De offensivare krafterna på mitten är Liw och Fosshaug. Liw är en bollhållare och en fantastisk skridskoåkare som enligt mig påminner mer och mer om den före detta Kalixspelaren Konstantin Zalataev. Fosshaug är en mer teknisk finlirare och är naturligtvis en väldigt duktig bandyspelare, även om jag tycker att han inte borde vara med i truppen.
Till sist är det alltså anfallarna kvar. Kalla mig gärna tokig men jag tycker detta är en svag punkt om man jämför med Finland och Ryssland. Murren är ju enormt viktig men egentligen en mittfältare, och David Karlsson samt Johan Andersson får nog problem mot internationellt motstånd. Anfallspar som Sami Laakkonen och Ari Holopainen samt Sergei Obuhov och Lomanov junior är vassare internationellt.

Sverige kommer att gå långt i VM och förmodligen spelar man final mot Ryssland. Man ska dock passa sig för att göra om samma misstag som senast: Att glömma bort finnarna. Finnarns smyger återigen med i vassen och får allt serverat i skuggan av giganterna. Samtidigt har man den starkaste defensiven samt den lurigaste coachen.

Guld: Ryssland
Silver: Finland
Brons: Sverige

Sverige troliga startelva i premiären

Andreas Bergwall - Anders Östling, Marcus Bergwall, Andreas Westh, Daniel Eriksson, Per Hellmyrs - Daniel Liw, Stefan Söderholm, Per Fosshaug - Magnus Muhrén, David Karlsson

Avbytare: Anders Svensson, Jonas Holgersson, Henrik Hagberg, Johan Esplund

Skriven av: Gustaf Lindborg